Hösten är härlig!

Man har liksom vinden i håret jämt och det är sådär härligt klart i luften, man blir liksom helt ren på någe vis. Min upplevelse är att jag får mycket mer energi av en promenad på hösten än på sommaren. Under vintern är det såklart bitvis jobbigt med ett steg fram och två bak hela tiden, jag är ju som Bambi på hal is så fort snön kommer. Då är det inte särskilt trevligt att gå med ett popcorn (Betty) i snöret, MÅSTE få henne lydig och snäll till dess. Vill kunna ha båda hundarna skuttandes i snödrivorna, fria som fåglar. :) Får väl se hur det blir med det.

Allt är lugnt här hemma, det är väl jag och Betty som smittar av lite tristess på varandra. Jag har verkligen börjat känna att jag har bott klart i lägenhet nu...vill verkligen till något större med TOMT! Man känner sig så instängd när man inte kan öppna dörren, lämna den öppen och bara kliva ut med mark under fötterna. Vi har, så länge jag kan minnas, haft inhängnad tomt och det ger liksom en känsla av att tomten är ett extra rum. Framförallt då man har hund såklart, eller småbarn kanske (vad vet jag). Det tror jag i alla fall att både jag och Betty drömmer om...frihet på tomten liksom. Hon har så mycket spritt i benen, och det är nästan bara när jag åker hem till mina föräldrar som hon får springa som en tok. Vi har ju en liten rastgård häromkring, dock är det så långt att gå att allt det där sprittet hon har i benen har dämpats av promenaden. Det kanske låter konstigt, men när vi väl är framme så går hon bara runt och sniffar lite. Sen står båda två vid grinden och undrar när vi ska gå.

Jaja, det blir nog bra! Jag och Betty övar vidare inför den inofficiella utställningen den första advent. Det ska bli skoj att se hur jag och Betty tycker att det är! Vi kanske älskar det, eller så hatar vi det. Tror inte det finns så mycket däremellan för mig och B. Allt eller inget liksom. :)

Nä nu får det vara slut med ordbajsandet, det blev lite rörigt men det är lite rörigt i skallen på mig nu. Shit happens liksom.

/C