Hinner inte med!

Åh, jag hinner liksom inte med att blogga nåt. Skräp men sant. Har börjat skolan nu och då är det inte mycket energi kvar när man kommer hem, framförallt inte nåt kreativt flöde liksom.

Betty fäller igen och dagarna går åt till att försöka stirra bort all ull som behöver kammas ur. Tog en regäl omgång igår, fällningen har liksom bara börjat märkte jag. Det är nästan lite fusk att sitta i ett par år med en halvpälsad eurasier och tro att livet är lätt som en plätt, för att sedan få den hårigaste av dem alla. Sedan förra fällningen har jag liksom haft nån slags daglig koll av fällstatus på hundurslingen, för om det skulle sitta mer än ett eller två strån mellan nyporna så skulle jag nog svimmat en skvätt. Sen för en vecka sen när vi låg och mös tillsammans B och jag och jag kliade magen och hela hunden följde med handen så blev jag ju minnst sagt besviken. Känns som det var igår hon slutade fälla. De har ju en sån sjukt dålig tajming mina vovvar, H har precis börjat löpa nu, så alltid är det nåt som ska städas. :) Men de är ju så underbara så det göööör inget! :) Saknar mest att ha Betty i knäet, funkar ju inte lika bra nu när halva hunden fastnar både på kläder och i soffan.

De är rätt så olika mina små tjejer, tänkte på det idag att jag vet exakt vad Hs favoritkäk är - pannkakor, grädde och mannagrynsgröt. Men B, jag har ingen aning! Hon äter det mesta som en normal hund gör, vad nu det är. Men hon har liksom inget som står sjukt högt i kurs av människokäket. Grisöron skulle hon ju göra vad som helst för, men det är det nog fler 4beningar som skulle. Måste nog ha en liten test av Bs smaklökar snart!

/C

Sommaren är kort...

Snart drar allt igång igen, alla lata sommardagar försvinner och in kommer måsten och annat otrevligt. Fast det tänker jag inte fundera mer över just nu!

Heidi och Betty mår prima! Trots harar, igelkottar och katter precis ÖVERALLT här där vi bor så tar de livet med ro. Betty verkar dock ha ärvt sin mammas tjinkighet med att pinka i koppel sen några veckor tillbaka...av nån underlig anledning så får man i princip gå två promenader med Betty för att hon ska kissa självmant. Nu har jag ju lärt in kommandot "kissa" på båda vovvarna eftersom vi bor i lägenhet och det ibland är viktigt att de "tömmer" och inte håller på å fjantar runt. På Heidi funkar det klockrent och Betty tar kommandot nästan jämt, men så finns det de gånger jag och hundarna kommer in efter en promenad och jag har väntat tålmodigt på att B ska kissa, och när vi närmar oss hemma så brukar jag truga med henne att hon ska pinka...åså funkar inte det heller. Då får Oscar ta över och ta ut henne en gång till. Då pinkar hon. Märkligt. Jag vet inte vad jag gör för fel... Galen blir man i alla fall. Säkert ett klassiskt fall av matte vill för mycket och hunden blir orolig eller nåt. Jag har väl skapat problemet själv.

Jag har börjat kolla lite på de inofficiella utställningarna som finns kvar i år och funderar på att anmäla mig till ett par stycken här i närheten. Vet ju knappt hur det funkar, och tanken på att inte ha nån man känner från eurasiervärlden där skrämmer en lite, men det kan ju iofs dyka upp nån där som man kan fråga om det kniper! Får väl se om det blir två eller bara en...roligast med minst två så man får ett par olika omdömen på hunden i alla fall. :)

Om nån månad eller två är planen att B ska röntgas. I slutet på september är det ett år sedan operationen, och då är det enligt uppgift läge att kolla av om man ser nån början till artros i armbågen. Lägligt är då att i samma veva slänga in en vanlig höft- och armbågsröntgen. Jag håller alla tummar jag har på att allt annat ser ok ut på den lilla damen. Hon mår riktigt bra nu dock, inga konstiga eller stela rörelser, det har vi väl iofs varit utan sen i februari tror jag. Man tappar snabbt greppet om tiden. Vi får väl se OM det utvecklar sig till det sämre när kylan kommer, i så fall får vi väl börja med sim eller trask igen. Det får tiden utvisa.

//C