Oj vad det firas!

I år känns det verkligen som ett riktigt spektakel med allt som ska firas såhär kring jul och nyår. Vi har firat 3 (!) jular och den fjärde (sista) firas på fredag. Stor familj kallas det! :)

Här hemma händer det inte så mycket just nu. Jag har gått i idé som en gammal grizzly och har glömt bort allt vad hundträning heter. Vi är ett gäng soffpotatisar, jag och tjejerna. Verkar inte som att nån egentligen protesterar över det, frågan är bara om det verkligen är sunt? Nyårslöftet blir väl att ta mig själv i kragen och sätta upp lite mål för 2012!

Det är mycket som far runt i pallet på en som mest bara sitter och glor, jag har analyserat mig själv och min relation till hundarna. Har nog kommit fram till att jag måste vara ett riktigt yrväder för dem! Jag är ju en känslomänniska uti fingerspetsarna och kan växla från strålande glad till bölande ledsen på en millisekund. Som nån slags rutten frukt av detta så tror jag att ffa Betty har lite trustissues med mig. Hon är ju lite lätt nervös, alla reaktioner blir som små explosioner istället för små iaktaganden. Om ni förstår vad jag menar. Så jag har bestämt mig för att, både för min egen skull och alla andras, försöka få ordning lite grann på mitt humör! Jag skulle ju helt klart må bra av att bli lite mer harmonisk och jag är övertygad om att Betty också skulle uppskatta det. Det sägs ju att hunden är en spegelbild av ägaren...

Detta uppvaknande har då lett till lite andra funderingar. Hur vinner man en hunds förtroende? Vad är det som gör att din hund litar fullt ut på dig? Jag tänkte lite snabbt när jag svävade in på den banan att "det är ju plättlätt"! Men med lite eftertanke så känns det lite luddigt. I alla fall för mig. Jag kopplar ju genast ihop den frågan med att man måste vara en "sköld" för hunden. Vid möten med andra hundar tex, att man som ägare tar ansvar för att checka av om den mötande hunden verkar pålitlig och lämplig för mina hundar att träffa. Jag vill ju att de ska känna tillit till att jag har full koll på att de inte råkar illa ut liksom! Eller vad säger ni?

Tror det får bli mitt mål för 2012, gällande hundarna i alla fall. Att få dem att lita på mig till 100%. Det känns väldigt viktigt. Jag vill ju att de kommer till mig om de känner sig osäkra, det gör de till viss del men både B & H har flytt bort från mig och iväg på eget lifesaving mission vid några klantiga hundträffar. Inte kul!

Kom gärna med tips om du har nåt matnyttigt! :)

/C